Skada, Lapierre, Master VM med mera.

Hallå

Ja ni vart ska man börja när man inte bloggat sen Hjälmarn brann…

Jag skadade mig tyvärr dagen innan SM i den berömda The Wall.
Rätt så klantigt om man säger så vet inte om det var stress eller nervositet.
Tydligen hade jag alldeles för hög fart vilket gjorde att jag fick nå kast när jag landa och flög väll ut i skogen?
Resultatet vart i all fall fraktur i höger skuldra och hjärnskakning.
Måste tacka alla inblandade som tog hand om mig och ringde ambulans trots att jag sa att jag var ok.

Och på sjukhuset berättade läkarn för mig att min säsong var över.
Knappast det man vill hör med 5veckor kvar till Master VM. Ska erkännas att det kom många tårar den natten då drömen om VM försvann.

När jag kom hem tog jag beslutet att jag SKA köra master VM och tack vare min gryma granne/vän Robert Kaivanto som är sjukgymnast fick jag snabbt rehab pogram.Och jag förberede mig för att köra med smärta.

Men sen var det ett problem till min kära Allebike vart rätt så illa tilltygad och paniken att i samma veva försöka få tag i en ny hoj. Som tur är gick Norra Cykel in och hjälpte mig fixa en shysst deal med Lapierre.

Och jag ångrar inte en sekund att jag valde FS. Grymt nöjd över cykeln extra plus att den ser j*vligt rå ut.

Innan Master VM så hann jag köra 2-3 riktiga MTB pass vilket kanske inte är optimalt men det är som http://sammes.blogspot.se brukar säga det är bara att göra det bästa utifrån sina förutsättningar.

Jag och Ola Hellström (http://cykelola.blogg.se) åkte upp till Lillehammer på fredags kvällen. Vilket kändes så där då min fru fyllde 30 år så jag åkte mitt i kalaset.
Vi kom fram kl 03.00 på fredags natten la mig snabbt för att gå upp vid 8a för att åka upp och testa banan.
Många av er har säkert läst andras bloggar om banan och det stämmer den kändes så där visst arrangörerna kan ju inte styra att det regnar antal dagar i sträck men nya stigar på hösten? I det stora hela tyckte jag det funka bra hittade hyffsat flyt fick skippa en A-linje då jag inte lita på styrkan i skuldran/axeln.

På söndagen hann jag averka 3varv i bra fart innan det var dax att hjälpa/heja fram Linda från klubben till en silvermedalj.
På måndagen så skippade jag banan och körde ett trainer pass för att känna mig fräsch till Tisdagens stora utmaning men natten till tisdagen vart jag så sjukt nervös. Kunde inte somna kl 03.00 ringer jag hem till Frun och säger: jag skiter i det ingen ide jag kkan inte sova jag har inte tränat tillräckligt mm. Somnar tillslut och lyckas få 4 timmar sömn ungefär. Vet inte varför jag vart så nervös hade ju insett att min topp 10 målsättning var borta efter skadan. Och att jag var där som en rolig grej.

Ola började vända på det hela och började skoja om att vore ju coolt om du tog starten och hängde med så länge det går.

Får starta i andra ledet efter norska mästaren och siktar på att runda alla på höger sidan.
Starten går och uppför första backen är det jag och en vad jag tror en italienare som slåss om första platsen:)

Tyvärr tappar jag lite in i första skogen och där blir det stopp och får knäppa ur och springa och sen kan man lungt säga att syran i benen kom som ett brev på posten.

Första varvet var en ren pina men strax innan varvning skickar jag i mig Fairings Power Gel och det släpper lite och 2a varvet går riktigt bra avancerad från ca 11e plats till 6e plats i skogen känner jag att jag är riktigt snabb men upför hänger jag inte riktigt på. Tappar 6e plats sen och siktar på att hålla min placering vilket jag lyckas med. Sista halvan av sista varvet gör det så ont i axeln och det strålar ut i hela höger armen men glädjen och den stolthet jag känner är starkare och som sagt korsar mållinjen som 7a.

(📷 KANfoto.no och Ola)

Jag är sjukt stolt över mig själv får låta kaxigt men jag tror 40% gick på träning och talang 60% på ren j*vla vilja. Sen nu när det har sjunkit in lite mer så är jag ännu nöjdare jag har bara cyklat i 2år (jävla tjat om det ☺) och skadan och allt skit som vart så JAG ÄR STOLT.
Ber om ursäkt för dom kaxiga orden men jag är det. Hoppas inte jag framstår som kaxig för det är det sista jag vill göra.

Vill även tacka på att tacka alla som är inblandade i detta:Karro (frun) Ola (all hjälp med allt) Magnus Petersen (cykelmekning råd, tips stöttande allt möjligt) Mamma & Pappa (barnvakter eknomiska mm)
Norra Cykel & Lapierre med den nya gryma biken.
Fairing Sport Nutrition med energin och uppladdnings produkterna.
Ny Krafft Måleri
Eldstadsspecialisten i Stockholm
Örebro Industrihandel AB
Almby IK
Robert Kaivanto
Per Flack för alla träningspass du vart med och pressat mig på.

Sen alla som följde mig på live tidtagningen era ord/kommentarer kändes riktigt fint att läsa efteråt.

@johan_lindbom